jag kan inte ens skriva ner det
inte som det brukar i en liten sliten stad en liten sliten jag
tills du inte kunde stå och jag inte kunde stå still
och vem fan är du då?
vem fan är hon som går på tå värmer fötterna i snön
kopplar bort som en söndagnatt det kommer aldrig en ny dag
dagarna är långa nu och bland för många öppna människor skriker jag