du var där, och jag och många andra, men det var bara du och jag som räknades.
dom var på andra sidan en osynlig vägg, alla ansikten var suddiga och oigenkännliga. sett inifrån vår bubbla var dom alla identiska. bara din röst var klar precis som klangen från din gitarr. det var som om allt cirkulerade runt ditt leende. du och jag i vår egna bubbla, dom såg på oss.
jag frös och du värmde. vi skrattade och ingen annan förstog. vi var nära, något drog oss mot varandra. sen spelade du.
jag såg i deras ögon att de ville ha det som vi hade. jag såg avundsjukan.

varför var det just du och jag?
kanske tänker jag mycket på dig utan att jag märker det.
det var en dröm. men det var något.
det var länge sen sist.