when the clock strikes two i'll be back.
i'm sorry all my words end up like this.

jag kan inte längre hålla räkningen.
jag känner till varenda spricka i asfalten.
jag har gått så många varv i denna rondell
utan att bestämma vilken väg jag ska följa.
kanske ska jag bara låta slumpen avgöra,
eller vänta tills någon tar mig här ifrån?
kanske ska jag inte ta någon väg alls,
kanske är det meningen att jag ska trampa upp en egen stig?