Nu ser jag lyckan och stoltheten välta
Självsäkerheten blir till stora orosmoln
Som fördunklar min lysande öppna himmel
Så att jag inte längre ser ut
Igenom min ansträngda öppning i vetandes dunkel
Som jag så varsamt byggt och släpat
Upp i tankarnas tunga massa
Tar ett hårdare grepp kring något hårdare än mig
Som fördunklar min lysande öppna himmel
Så att jag inte längre ser ut
Igenom min ansträngda öppning i vetandes dunkel
Som jag så varsamt byggt och släpat
Upp i tankarnas tunga massa
Tar ett hårdare grepp kring något hårdare än mig
0